Tillsammans skapar vi RöstångaBygdens kulturutbud!

Skånska landskapet

För 2500 år sedan var ängsbruket i full gång.

Vill du bli medlem?

 

Intresserad?

 

Ta kontakt!

 

e-post:

 

kontakt@rbkultur.se

 

 

 

Människans behov av föda har omdanat det Skånska landskapet under 6000 år.

 

Håller inte människan landskapet öppet växer det igen med skog. Då människorna för knappt 6000 år sidan blev bofasta i Sverige var landskapet skogsklätt men i samband med att det behövdes ökande mängd grödor började omdaningen av landskapet. Idag finns det knappast någon del av naturen som inte påverkats av människan. I Skåne är åkermarken så utbredd på vissa platser att det endast finns smala stråk med plats för vildväxande växter. Det var sannerligen en dramatisk resa genom odlingslandskapets historia som Roland Lyhagen bjöd på vid sitt föredrag på Hasselbacken.

 

 

För 2500 år sedan var ängsbruket i full gång. Man hamlade träd och samlade vinterfoder och en rik ängsflora bredde ut sig. I början av 1800-talet blev det riktig fart då ängen flyttade ut på åkern (slåttervall) och arealen åkermark ökade från 1 miljon ha till 4 miljoner på 20 år. I ivern att få odlingsmark företogs stora dikningsprojekt (700 000 ha) med mer eller mindre framgång. Roland berättade att på 1880-talet brukades surdegsjäst mjöl av höstråg till bakning men då jästfabrikerna startade vid sekelskiftet blev det ett uppsving för höstvetet. Samtidigt fick man igång en storindustriell kvarnindustri och genom att vägarna förbättrades kunde säden transporteras längre sträckor för att malas. Det talades om en ”brödvete revolution”. Odling av havre följde strikt antalet hästar och när hästen som dragdjur minskade, minskade odlingen av havre. Odling av korn har ökat igen och det beror främst på att det används till malt men det används också tillsammans med vete till utfordring av grisar.

 

 

Roland gjorde en tänkvärd jämförelse av hur situationen för människorna ändrats från 1870 talet fram till idag. Perioden karaktäriseras av en stor inflyttning till städerna och en markant förändring i välfärden. På 1880 talet var matproduktionen för liten för att försörja befolkningen (utvandring) medan vi idag har en stor produktion åstadkommen bl.a med hjälp av ökad förädling. Också sättet att laga maten (stor kunnighet i kokkonst som ersätts med snabbmat) men också förändring i sättet att konsumera maten är ytterst påtaglig. De stora lönsamhetskraven har gjort att gårdar slagits samman med en rasande fart (särskilt under de senaste fem åren). Antalet kor minskade från 1951 till 2006 från 1.5 miljoner till c:a 380 000, men att korna nu, till priset av kortare livslängd, gjorts högproduktiva och levererar lika mycket mjölk som 1951. Det var också intressant att notera att trots den höga produktionen har åkerarealen stadigt minskat från 1920 talet och befinner sig idag på samma nivå som på 1870-talet.

 

Sedan gav Roland en bild av hur odlingen av sädesslag och foderväxter ändrats från 1800-talet och framåt. Bl.a berätta han om odling av foderbetor som var ett suveränt djurfoder men alltför svårlagrat. Vi fick också veta att raps började odlas efter 2:a världskriget men användes först i tvåltillverkning och först senare som livsmedel.

 

Faktorer som högsta grad påverkat odlingens effektivitet var skiftesreformerna. Rutger MacLean på Svaneholm, låg bakom genomförandet av enskiftet som var en social jättereform med stora omflyttningar.

 

Kanske inte alla tänker på det men järnplogens uppfinning i slutet av 1800 talet var ett stort steg mot att också kunna bruka styvare jord till odling. Täckdikning (i slutet av 1800 talet fanns det 278 tegelbruk i Skåne och de stora godsen hade egen tillverkning av täckdiksrör), växtförädling (kom i slutet av 1880 talet), enorm mekanisering (traktorer och skördetröskor) men också användandet av kemiska bekämpningsmedel bidrog var och en på sitt sätt till den produktiva utvecklingen.

 

Avslutningsvis visade Roland på hur gamla miljöer försvunnit och att nya tillkommit. Tex utgör nu väg- och åkerrenar, kraftledningsgator men även soptippar platser som hyser arter som bidrar till mångfalden. Ändå för oss som lyssnade och har några år på nacken, känns kanske barndomens sommaräng mer harmonisk och rofull och mer lockande att där ha en picknick än områden som extremt kraftigt påverkats av människans omdaning av landskapet.

 

 

 

Copyright 2008 Kulturföreningen
  Till arkivet - alfabetiskt register

Start

Kulturnyheter

Verksamheten

Arkivet

Om föreningen

Kontakt