|
Historiska kartor
Gör din egen resa i historien. Leta upp ditt hus eller din trakt på en karta
från exempelvis 1800-talets början. Se hur utvecklingen gått framåt (och kanske
också tillbaka).
Numera är det mycket lätt att snabbt komma åt historiska kartor. De finns att
se på Lantmäteriets webbplats. Här finns kartor som upprättats vid olika
tidpunkter. Det fantastiska är också de texter som oftast finns skrivna i
anslutning till gamla kartor, vem som ägde vad och på vilket sätt en
"avsöndring" (avstyckning) gjordes.
Om du gör en sökning på Röstånga får du fram följande:
Tar man fram 12-RÖJ-5 ser den ut så här plus att det finns ca 10 sidor
skriven text som förklarar kartan.
Som du ser finns det många kartor att titta på. Men när du studerar kartorna
och utvecklingen i just din by eller trakt ska du tänka på följande händelser
som påverkade Sverige:
Från 1814 har vi levt i fred. Unionen med Norge börjar och varar fram till
1905.
För att bättre kunna utnyttja jorden - 1807 storskifte, 1813 enskifte, 1827
laga skifte.
I början av 1800-talet börjar vi vaccinering mot smittkoppor vilket innebär
att befolkningen börjar växa kraftigt. År 1810 var vi ca 2,2 miljoner men redan
1850 fanns 3,5 miljoner svenskar. Detta innebar att det fanns många unga i
samhället, antalet arbetslösa, jordlösa, fattighjon och backstugusittare ökade
dramatiskt. Skapade stora sociala problem.
Under 1800-talet satsas stora pengar på kommunikation. År 1832 stod Göta
kanal färdig, 1856 invigdes den första järnvägslinjen men redan 1855 började man
bygga de statliga stambanorna. De nya industriorterna började växa fram kring
järnvägarna.
Fram till 1860 måste man ha inrikespass för att få resa inom Sverige.
Fram till 1879 hade man lokaltid i Sverige - skilde 24 minuter mellan
Stockholm och Göteborg. Standardtid infördes och vi var först i världen med
detta.
Första sparbanken grundades i Göteborg 1820. År 1873 infördes guldmyntfot och
vi fick kronor och ören istället för riksdalern.
År 1842 kom folkskolestadgan (i varje församling skulle det finnas minst en
skola).
År 1845 fick döttrarna ärva lika mycket som sönerna. Nästa steg för kvinnorna
blev 1858 då ogifta kvinnor blev myndiga vid 25 års ålder (män var myndiga vid
21).
År 1846 avskaffas skråväsendet. Det blir därmed lättare att bedriva handel,
särskilt på landsbygden.
Den första svenska telegraflinjen, Stockholm-Uppsala, öppnas för allmän
trafik år 1853.
År1858 avskaffas husagan. En husbonde har inte längre rätt att aga sin
hustru, inte heller anställda som är över arton år.
Kommunalt självstyre införs 1862.
Riksdagen med två kammare infördes 1865.
År 1877 börjar telefonen införas i Sverige.
År 1878 införs metersystemet. Äldre mått som fot och aln tas officiellt ur
bruk men används fortfarande "bland vanligt folk".
Industrialiseringen av Sverige drog igång på allvar kring 1800-talets mitt.
Medellivslängden under sista halvan av 1800-talet låg på drygt 40 år för män
och drygt 44 år för kvinnor. Männen var ståtliga och medellängden var ca 165 cm.
Mellan 1820 och 1930 emigrerade över en miljon svenskar till Amerika. En
viktig orsak till detta var helt enkelt att många var jordlösa eller på annat
sätt inte kunde få sin utkomst i landet. (1869 utvandrade 40 000 personer)
Fackföreningsrörelsen började forma sig på 1870-talet. Den stora
sågverksstrejken i Sundsvall 1879 eldade på utvecklingen. LO startades 1898. Vid
sekelskiftet var bara var femte arbetare fackligt ansluten.
År 1901 införs allmän värnplikt.
Allmän rösträtt för män införs 1909 av riksdagen.
Det allra första riksdagsvalet där såväl män som kvinnor har rösträtt är år
1921.
| 
