|
Sydkorea -
morgonrodnadens land
Sydkorea, ett land som de flesta inte känner särskilt väl till. Kanske fanns
det bland de äldre åhörarna de som mindes slutet av andra världskriget och
uppdelningen av Korea (som tillhört Japan, protektorat) i Nordkorea under
inflytande av Sovjetunionen och Sydkorea som stöttades av USA. Gränsen, den s.k.
demarkationslinjen, gick längs den 38 breddgraden. Ännu fler minns säkert
Koreakriget då Nordkorea invaderade Sydkorea varefter fronten flyttades fram och
tillbaka under stöd av Kina och USA för att slutligen hamna där den ligger idag,
nära den 38 breddgraden.
Siv och Anders Arvelid visade med bilddokument (från Panmunjon) hur denna
gräns knivskarpt skiljer dessa två stater från varandra och att det är helt
skilda världar politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Det var dramatiskt att se
hur gränsen övervakas av soldater och samtidigt få information om att c:a en
miljon soldater finns på varje sida av gränsen. Siv och Anders visade en bild på
en bro (Bridge of no return), där man efter kriget gavs en valmöjlighet att
välja sida men då man väl passerat bron var valet gjort.
Nej det mycket uppskattade och högst personligt präglade föredraget av Siv
och Anders Arvelid handlade inte om landets tidiga historia utan om hur det är
att leva i Sydkorea ett land som utvecklats kollosalt de senaste 50 åren. Vi
fick bl.a. veta att ytan är stor som södra Götaland med en folkmängs på 50
miljoner vilket ger en befolkningstäthet mer är 20 gånger den vi har i Sverige.
Idag är Sydkorea världens 11:e största ekonomi och bilindustrin är den 6:e
största i världen. Utbildningsnivån är synnerligen hög och man har flest
disputerade per invånare i världen. Som Anders påpekade leder det till samma
problem som i väst, att det är svårt att få jobb som svarar mot
utbildningsnivån.
Söul är ett jättestad med c:a 20 miljoner innevånare (”Storsöul”). Staden var
totalt förstörd genom krigen och därför finns det knappast några gamla
kulturbyggnader kvar. Siv och Anders visade dock hur man byggt upp stadsdelar i
den gammalkulturella stilen och dessa områden samsas med områden präglade av
modern arkitektur. Bilder visades från Itaewon street, en riktig turistgata där
man kan inhandla lokala produkter och lättare går det om man kan språket. Siv
berättade att Sydkorea har ett eget alfabet men med en del låneord från Kina och
att det sydkoreanska spåket är ett ”ljudspråk”, ganska lätt att lära sig läsa
men omöjligt att förstå. Vi fick flera exempel på vilket värde det är att ha
svenskar på plats i Söul när det kommer delegationer från Sverige på besök då
det egna språket är så starkt förknippat med kulturen och inte alltid kan
ersättas med engelskan.
Den industriella utvecklingen har gått mycket snabbt och tillämpningen i diverse
högteknologiska produkter har varit riklig ibland kanske lite för bra. Vi kommer
alla att minnas Sivs berättelse om det högdatoriserade toalettstolstillbehöret
som innebar att man bara behövde utföra det man önskade och sedan trycka på
diverse knappar i en viss ordning för att hela proceduren skulle genomföras till
besökarens belåtenhet.
Sydkoreaner är buddister (c:a 50%) och kristna (c:a 40%; de flesta kristna är
katoliker). Bröllop firas inte som i Sverige som en kyrklig ceremoni utan helt
fristående som ett riktigt jippo med mycket ”tingel-tangel”. Kanske var det
viktigaste i akten gruppfotot, något som tydligen är viktigt i de flesta
sammanhang i Sydkorea. De flesta äktenskap är arrangerade och man fick inte vara
släkt med varandra ens på mycket långt håll. Man får heller inte tillhöra samma
tecken i zodiaken. Det är viktigt att man får en son eftersom det enligt
traditionen är han som skall sörja för föräldrarna på ålderdomen, man har inte samma
trygghetssystem som i Sverige. Detta leder naturligtvis till en riktad strävan
att få en son med alla de konsekvenser det medför. Man begraver de avlidna i små
gravkullar, vilka man sedan regelbundet besöker för att ”tala” med den avlidne.
Ofta väljer man en naturskön plats ute på landet.
Då Siv genom en mindre lyckas ispiruett hamnade på sjukhus fick hon också
erfara att rutinerna skiljer sig en hel del från Sverige. Tex. förväntas det att
nära anhöriga hjälper till med de enklaste patientnära sysslorna. Andra
skillnader som framkom var den i beteendet mellan män och kvinnor. Det var med
viss bestämdhet som Siv och Anders påtalade att medarbetarnas fruar också skulle
komma till den gemensamma middagen och väl där att männen får finna sig i att
kvinnorna skall ha företräde till det dukade bordet.
Efter det mycket stimulerande föredraget vidtog en frågestund som aldrig ville
ta slut. Först när föreningens ordförande påtalade att det var dags för kaffe
uppstod en stund paus varefter nya frågor ställdes om alltifrån politik till hur
stabil energiförsörjningen är. En riktigt fin kväll och ett absolut fullsatt
Hasselbacken med småprat vänner emellan och eftertraktat lotteri med många
lokalproducerade vinster.
| 
