|
Människans behov av föda har omdanat det Skånska
landskapet under 6000 år.
Håller inte människan landskapet öppet växer det igen med skog. Då
människorna för knappt 6000 år sidan blev bofasta i Sverige var landskapet
skogsklätt men i samband med att det behövdes ökande mängd grödor började
omdaningen av landskapet. Idag finns det knappast någon del av naturen som inte
påverkats av människan. I Skåne är åkermarken så utbredd på vissa platser att
det endast finns smala stråk med plats för vildväxande växter. Det var
sannerligen en dramatisk resa genom odlingslandskapets historia som Roland
Lyhagen bjöd på vid sitt föredrag på Hasselbacken.
För 2500 år sedan var ängsbruket i full gång. Man hamlade träd och samlade
vinterfoder och en rik ängsflora bredde ut sig. I början av 1800-talet blev det
riktig fart då ängen flyttade ut på åkern (slåttervall) och arealen åkermark
ökade från 1 miljon ha till 4 miljoner på 20 år. I ivern att få odlingsmark
företogs stora dikningsprojekt (700 000 ha) med mer eller mindre framgång.
Roland berättade att på 1880-talet brukades surdegsjäst mjöl av höstråg till
bakning men då jästfabrikerna startade vid sekelskiftet blev det ett uppsving
för höstvetet. Samtidigt fick man igång en storindustriell kvarnindustri och
genom att vägarna förbättrades kunde säden transporteras längre sträckor för att
malas. Det talades om en ”brödvete revolution”. Odling av havre följde strikt
antalet hästar och när hästen som dragdjur minskade, minskade odlingen av havre.
Odling av korn har ökat igen och det beror främst på att det används till malt
men det används också tillsammans med vete till utfordring av grisar.
Roland gjorde en tänkvärd jämförelse av hur situationen för människorna
ändrats från 1870 talet fram till idag. Perioden karaktäriseras av en stor
inflyttning till städerna och en markant förändring i välfärden. På 1880 talet
var matproduktionen för liten för att försörja befolkningen (utvandring) medan
vi idag har en stor produktion åstadkommen bl.a med hjälp av ökad förädling.
Också sättet att laga maten (stor kunnighet i kokkonst som ersätts med snabbmat)
men också förändring i sättet att konsumera maten är ytterst påtaglig. De stora
lönsamhetskraven har gjort att gårdar slagits samman med en rasande fart
(särskilt under de senaste fem åren). Antalet kor minskade från 1951 till 2006
från 1.5 miljoner till c:a 380 000, men att korna nu, till priset av kortare
livslängd, gjorts högproduktiva och levererar lika mycket mjölk som 1951. Det
var också intressant att notera att trots den höga produktionen har åkerarealen
stadigt minskat från 1920 talet och befinner sig idag på samma nivå som på
1870-talet.
Sedan gav Roland en bild av hur odlingen av sädesslag och foderväxter ändrats
från 1800-talet och framåt. Bl.a berätta han om odling av foderbetor som var ett
suveränt djurfoder men alltför svårlagrat. Vi fick också veta att raps började
odlas efter 2:a världskriget men användes först i tvåltillverkning och först
senare som livsmedel.
Faktorer som högsta grad påverkat odlingens effektivitet var
skiftesreformerna. Rutger MacLean på Svaneholm, låg bakom genomförandet av
enskiftet som var en social jättereform med stora omflyttningar.
Kanske inte alla tänker på det men järnplogens uppfinning i slutet av 1800
talet var ett stort steg mot att också kunna bruka styvare jord till odling.
Täckdikning (i slutet av 1800 talet fanns det 278 tegelbruk i Skåne och de stora
godsen hade egen tillverkning av täckdiksrör), växtförädling (kom i slutet av
1880 talet), enorm mekanisering (traktorer och skördetröskor) men också
användandet av kemiska bekämpningsmedel bidrog var och en på sitt sätt till den
produktiva utvecklingen.
Avslutningsvis visade Roland på hur gamla miljöer försvunnit och att nya
tillkommit. Tex utgör nu väg- och åkerrenar, kraftledningsgator men även
soptippar platser som hyser arter som bidrar till mångfalden. Ändå för oss som
lyssnade och har några år på nacken, känns kanske barndomens sommaräng mer
harmonisk och rofull och mer lockande att där ha en picknick än områden som
extremt kraftigt påverkats av människans omdaning av landskapet.
| 
