|
Närkontakt med bygdens arkeologi
Visste ni att Söderåsen hyser Sveriges största fornlämningsområden? Att här
etablerades bosättningar redan för 4000 år sedan. Att här finns rester av
forntida åkrar i form av odlingsrösen och att cirka 50 % av Nationalparken är
klassad som fossil åkermark med närmare 5000 sådana rösen.
Detta berättade Bertil Helgesson för en nyfiken åhörarskara på Midgård i
Röstånga. Bertil är Röstångason från Kolema men sedan 30 år professionell
arkeolog med arbetsplats bl.a. i Kristianstadsområdet. Att Bertil skulle bli
arkeolog insåg nog hans far då Bertil redan som liten i samband med
potatisplockning samlade ihop nästan lika mycket sten och flinta som potatis.
Arkeologi som yrkes- och forskningsområde, menade Bertil har nog personifierats
hos de flesta antingen som Gustav VI Adolf, sittande i en grop med något
etruskiskt föremål i handen, eller som Indiana Jones, som med en djungelkniv i
högsta beredskap hittar ett bortglömt tempel långt inne i urskogen. Verkligheten
ser dock helt annorlunda ut och vi fick nu en grundläggande inblick i
arkeologins arbetsmetoder och Bertil berättade att de flesta lämningarna ligger
ytligt och hittas t.ex. vid plöjning. Att inbilla sig att man ofta hittar
guldföremål och skelett är helt felaktigt. De allra vanligaste fynden är mycket
enkla som flinta och pilspetsar men för det skarpa ögat och den erfarne
arkeologen kan dessa föremål ge fantastisk information om tidpunkt, teknologier
och vardaglig användning. Inte sällan är det arkeologiska ”soptippar” man gräver
i och här kan man även hitta sädeskorn som talar om vad man odlade och åt. Vi
fick se bilder på tidstypiska föremål av flinta men också mynt slagna av Sven
Tveskägg och smycken funna vid utgrävningarna vid Uppåkra. Vi fick också veta
att de megalitgravar och hällkistor som finns i Skåne är en del av ett mycket
större kulturområde som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser (t.ex.
Stonehenge i England).
Som de flesta känner till har fornlämningar lagstadgat skydd. Detta innebär att
om ett område med fornlämningar skall bebyggas skall arkeologer först genomföra
en dokumentation varefter föremål insamlas, katalogiseras och bevarar. Sedan kan
man gå tillbaka och få information om platsen genom rapporter med illustrationer
och fotodokumentation.
Röstånga är väl representerat när det gäller fornlämningar och Bertil
berättade om hur Röstångabon CG Fors fick ihop en gigantisk samling föremål
genom att finkamma åkrarna i samband med plöjning och harvning. Riktigt
intressant för Kulturföreningen var informationen om att man hittat rikligt med
boplatser från jägarstenåldern på småöar längs Lilla Bäljaneå. Detta lägger
ytterligare en dimension till det arbete Kulturföreningens cirkelverksamhet
lägger ner på att dokumentera detta vattendrags natur- och kulturhistoria.
Så kom Bertil in på sin barndoms marker i Kolema och att namnet skulle kunna
antyda att man här sysslat med både kolning och järnhantering. Enligt Bertil
finns här tydliga indikationer på gamla gravplatser i området. Några närvarande
Kolemabor spetsade öronen lite extra då Bertil berättade att det också sannolikt
har funnits en borg i Kolema med strategisk placering och kontroll över sänkan
mellan Kolema och Röstånga.
Vid den efterföljande diskussionen till kaffet fick Bertil Helgesson, här i
mitten, försöka reda ut vems av herrarnas släkt som en gång suttit som härskare
på borgen i Kolema.
Gunnar Andersson
| 
