|
|
Röstånga gamla kyrka ligger invid randen av en
sydsluttning ner mot Kyrkbäcken. Bortom denna formar sig terrängen till en
långsmal höjdrygg. På denna återfinner man ännu idag gamla gården nr 8 samt en
rest av nr 4. Sen följde i gamla tiden hemmanen nr 9 och nr 5 och slutligen nr l
kallad Nedangården. Även av denna kvarstår två längor. Tillsammans med det fint
renoverade gatuhuset, som några år på 1840talet var skola, ger den nämnda raden
av byggnader ännu en rätt god bild av den gamla bykärnan i Röstånga.
Själva namnet Röstånga bör vara äldre än kyrksocknen,
som förmodligen bildades redan på 1000-talet. Det tidigaste belägget är från
1472, och då stavar man "Reffstangh". Länge ansåg man att förra leden kom av
reva, i betydelsen mäta. Senare leden skulle då vara stång. A Falkman tolkade
däremot "reff' som ett personnamn och det hela som "Rävs gränsmärke". Enligt B
Wedmark skulle det däremot kunna röra sig om en fålla för rävfångst, där man
gillrat upp en stång. Men 1967 åberopade I Ingers ett namn "Ulatången" i
närheten. Här rör det sig otvivelaktigt om en "tång" , d v s en framskjutande
del av terrängen. Och precis detta är det även fråga om där de äldsta gårdarna i
byn en gång radat upp sig. Därtill höll Ingers fortfarande fast vid
djurbenämningen "räv". S Isaksson har visat på "Räfsåkrar" i
Lantmäterihandlingar från 1831, att jämföra med en "Reess agir" i Landeboken
från omkring 1570. Utifrån ett bra parallellmaterial, t ex "Reffuestampen" i
norra Halland, är han därefter närmast benägen ansluta till betydelsen
"gillerstång för rävar". B Ejder härledde däremot ur ett ord "räft", med
betydelsen "ränna, spricka".
Landeboken är en intressant källa till hela socknens
historia. På den tiden fanns här i allt 23 gårdar som gav tionde till kyrkan,
och 2 fästegårdar. Tionde lämnades i råg, kom, havre, lamm och grisar. Här möter
även tre personnamn, Jens Mikkelsen i Tibbaröd, Arvid Pedersen i kyrkofästan och
en Rasmus i ett kyrkans hus i Kolema. Tiondet samlades i en kyrkolada, som även
nämnes i den nya kassabok, vilken påbörjades 1662, efter befallning av den
nytillsatte, svenske guvenören. Det berättas där att en man vid namn Peder bodde
i ladan och "innforholder samma kirkolada ved lige", d v s underhåller den.
Vid enskiftet på 1830-talet fanns i Röstånga by 10
skattehemman, en gästgivaregård, ett gatehus, ett kyrkans annexhemman och en
klockaregård. Därtill fanns 5 vattenkvarnar, 2 smedjor, 2 brygghus, l brytestuga,
ytterligare några mindre gatehus samt en backstuga vid bygatan. Ett första
permanent skolhus i tegel uppfördes invid kyrkan år 1846. Med tillbyggnader från
1860-talet och 1896 står det ännu kvar och inrymmer idag ett bygdemuseum, rikt
på intressanta minnen från traktens historia. Efter skiftet ökade åkerarealen i
socknen snabbt genom uppodlingar på den tidigare fäladsmarken, från 423 ha år
1866 till 1149 ha år 1944. Odlingar av foderväxter dominerade helt och uppgick
1937 till 3/4 av arealen. Redan på 1850-talet inrättades ett privatmejeri i
Nedangården, vilket drevs av lantbrukare Ekströms danskfödda hustru. Även J
Hallenborg på Nackarp drev ett gårdsmejeri. Uppfödningen av remonterhästar var
betydande i trakten. Gästis skulle komma att betyda mycket för samhällets
fortsatta utveckling, inte minst i samband med turismen i de natursköna
omgivningarna. Redan 1872 inrättades här både bank och postkontor.
När järnvägen Klippan - Röstånga öppnades 1892, skulle
även en helt ny epok i Röstånga samhälles intressanta historia ta sin början.
Men härom en annan gång.
Georg Welin
|
