Tillsammans skapar vi RöstångaBygdens kulturutbud!

Knutstorps borg

Borgen var rikligt befäst med kanoner och omgiven av vatten. På 1600-talet omslöts borgen av 8 fiskedammar och Henrik berättade att här fanns abborre, gädda, sutare och mört.

Sponsorer

Ge ett bidrag till föreningens verksamhet!

 

Då har du möjlighet att få vara med och synas på vår webbplats och/eller i det material vi kommer att producera, t.ex. tidskrifter, filmer.

 

 

e-post:

 

kontakt@rbkultur.se

 

 

 
 

Knutstorps borg och Tycho Brahe.


”Är slutet gott, är allting gott”, ja så inledde Kulturföreningens tidigare ordförande Lennart Lundberg vårens sista arrangemang på Midgård i Röstånga. ”Ja lova nu inte för mycket” replikerade Henrik Wachtmeister, som hade fyllt lokalen till absolut sista plats. Och Henrik tog därefter med de närvarande på en njutbar resa i berättandets konst om Knutstops borg och om den kände astronomen Tycho Brahe.


Henrik slog an tonen redan från början genom att informera om att Tycho Brahe, som föddes för 468 år sedan, ”endast nådde 167 cm i strumplästen” och att redan på 1200-talet hade en ”Knut slagit sig ner och tyckt att platsen nära Vegeå verkade vara bra att bo på”.


Redan i mitten av 1300-talet blev Knutstorp en sätesgård under den danska familjen Tott (1342) och långt senare, på 1500-talet, lät danskarna (släkten Brahe) uppföra Knutstorps borg bestående av två höga längor sammanbundna av två lägre sidolängor och som tillsammans inneslöt en borggård. Borgen var rikligt befäst med kanoner och omgiven av vatten. På 1600-talet omslöts borgen av 8 fiskedammar och Henrik berättade att här fanns abborre, gädda, sutare och mört.


Vi fick veta att Brahe härstammar från södra Halland och att efter reformationen fick Knutstorp patronatsrätten till Kågeröds kyrka. Vi tipsades om att besöka kyrkan och se den fina epitafietavlan över Otte Brahe där också sonen Tycho och dottern Sophie finns avbildade. Tycho, föddes den 14/12 1546 (samma år som den store reformatorn Luther dog) men växte inte upp på Knutstorp utan tillbringade sina unga år hos sin farbror på Tosterup utanför Ystad. Redan i mycket unga år skrevs Tycho in vid Universitetet i Köpenhamn och det var där han såg en solförmörkelse som helt kom att styra hans liv. Tycho skickades till Tyskland för att studera juridik men det blev i stället astronomi för hela slanten vid olika universitet. Henrik berättade också att Tycho hade ett hetsigt humör och i en dispyt med en antagonist hamnade han i en duell och förlorade en del av nässpetsen och fick resten av livet bära en näsprotes i silver. Så småningom kom Tycho hem till Knutstorp men efter att fadern dött tog Tychos bror Steen över Knutstorp och det passade nog Tycho bra då han hellre vistades hos sin morbror Steen Bille på Herrevads kloster, där Bille också byggt ett laboratorium åt honom. Det var här på Herrevads kloster han gjorde sin mest berömda upptäckt. En kväll i november 1572 upptäckte han en supernova i stjärnbilden Cassiopeja. Denna starkt lysande stjärna studerade Tycho noga (försvann efter cirka 18 månader) och publicerade sina iakttagelser i boken ” De nova stella”.


Av den danske kungen Frederik II fick Tycho Brahe Ven i förläning och här byggde han ett observatorium, Uraniborg, som kom att bidra till att Ven blev ett centrum för Europeisk astronomisk forskning. Vi förstod av de bilder Henrik visade att Tycho var en otroligt skicklig instrumentmakare och att han med sina instrument kunde utföra betydligt mer noggranna mätningar än man tidigare kunnat. Endast ”70 små steg från Uraniborg” byggdes Stjärneborg och här kunde Tycho ta emot studenter och forskare från hela Europa.

 


Stjärneborg har rekonstruerats och man har även delvis återskapat renässansträdgården.


Med tiden drog Tycho på sig en rad klagomål och hamnade så småningom i onåd hos den danske kungen. Då han förlorade många av sina privilegier lämnade Tycho Ven i vredesmod 1597 och tog med sig alla sina instrument. Han fick tjänst hos kejsar Rudolf II i Prag och det var här han under ett antal år fick en medarbetare, Kepler, som skulle fortsätta det arbete Tycho lagt grunden till. Tycho dog 1601, 55 år gammal och det har länge spekulerats i dödsorsaken.


Henrik underströk mycket tydligt att Knutstorps borg var en borg byggd för krig och inte i första hand att bo i. Därför kom borgen att drabbas hårt av de svensk- danska krigen. 1658 konfiskerade svenskarna borgen. Ett par år efter slaget vid Lund 1676 satte en grupp danskar eld på Knutstorp vilket förstörde de bägge flyglarna. Nu fanns inget intresse att återställa borgen och så småningom (1704) såldes den till amiralen och friherren Ankarstierna. Hans son lät 1726 återuppbygga den utbrända borgen. År 1771 såldes Knutstops borg och kom nu i släkten Wachtmeisters ägo och har så förblivit fram till idag. Vid mitten av 1800-talet genomgick borgen en omfattande restaurering. Det som finns kvar idag är den mäktiga huvudbyggnaden från 1500-talet.

 


Knutstorps borg med trappstegsformade gavlar. Borgen drabbades på 1950 talet av en våldsam brand. Flyglarna som restaurerats på 30-talet gick inte att rädda utan brandbekämpningen fick inriktas på att rädda huvudbyggnaden som härstammar från mitten av 1500-talet.


Den kunskap som Henrik Wachtmeister förmedlade denna kväll kommer utan tvekan att inspirera flera av de närvarande till att besöka Ven och se platsen där Tycho Brahes storartade astronomiska forskning tog sin början men också att besöka Knutstorps borg för att på plats känna historiens vingslag ända ned till 1300- talet. Henrik meddelade också att man ger guidade visningar av borgen. Arrangemangskvällen avslutades som vanligt med kaffe och hembakade bullar och kakor och så naturligtvis det sedvanliga lotteriet där de lyckligt lottade kunde välja bland de många vinsterna.


Nu tar Kulturföreningen sommarlov och så ses vi nästa gång i slutet av augusti i ”Olgas trädgård” och den nu traditionella svampsoppan.

 

Gunnar Andersson

 

 

Copyright 2008 Kulturföreningen
  Till arkivet - alfabetiskt register

Start

Kulturnyheter

Verksamheten

Arkivet

Om föreningen

Kontakt