Nationalparkskväll på Midgård i Röstånga.
Det blev pompa och ståt, natur och kultur, men också en mycket kreativ
diskussion om Nationalparkens värde och tillgänglighet.
Kvällen inleddes med att Leif Persson visade en film från invigningen av
parken den 13 juni 2001. Det hela utspelade sig i Skäralid; mycket folk, stor
orkester och invigning av Carl XVI Gustaf. Under invigningen redovisades också
skälen till varför området avsats som Nationalpark och alla som besökt de mest
tillgängliga platserna, såsom Odensjön, Skäralid och Kopparhatten,förstår att
den dramatiska geologin och de osedvanligt vackra scenerierna under alla
årstider starkt bidragit till att skydda området till allmänhetens glädje men
också som en kunskapskälla att bevaras till kommande generationer.
Så berättade Åsa Elfström ( Naturrum, Skäralid ; arbetar just nu med att ta
fram en ny utställning; klar maj 2012) om nationalparknaturens historia och
pärlor. Hon började med att berätta att berggrunden är kanske 1800 miljoner år
gammal och att Röstångaborna inte behöver gå längre än till Nackarpsdalen eller
Odensjöns dalgång för att ha förflyttats cirka 100 miljoner år tillbaka i tiden.
Då var här dramatik med flera aktiva vulkaner och vid Rallate kan vi se de
sexkantiga basaltpelarna som markerar vulkanmynningen. Åsa berättade också om
olika teorier över Odensjöns bildning men också om de så geometriskt korrekta
rasbranterna som kan ses bl.a. vid Odensjön. Så fick vi vara med om en resa som
kom att handla om Nationalparkens bäckar och naturen kring dessa med många fina
bilder på blommor och insekter. Och skogen, denna lövskogslunga i vår så rikt
befolkade del av landet. Här fick vi veta hur betydelsefullt det är för den
biologiska mångfalden att träd som dött och fallit omkull får vara kvar och
fungera som resurs för tex. svampar och insekter.
Taggbock,en sällsynt skalbagge i National-parken och ...
... forsärla, som är en karaktärsfågel.
Men Söderåsen visar också tydliga tecken på kulturell aktivitet. Sålunda
vittnar de flera tusen röjningsrösen som finns i Nationalparken om att det
odlats i det området med enkla tekniker fram till ett par hundra år e.Kr. Sedan
har odlingsmetoderna förändrats och vi får bofast befolkning för kanske 1000 år
sedan. I nutid har ju också Kulturföreningen engagerat sig i de gamla torprester
som visar att på många ställen återerövrar naturen den mark som tidigare
brutits.
Nationalparkschef Jesper Witzell gav en gedigen redogörelse över hur
Nationalparken förvaltas och berättade om det stora projekt som syftar till att
”avbarra” parken och plantera ädellövskog. Vi fick veta vilka svårigheterna är
med en nyplantering och hur viktigt det är att stängselskydda planteringarna
bl.a. mot bete av dovhjort. Vi fick veta hur tidsplanerna är för avlägsnandet av
stängsel och stolpar men också att om allt går enligt planerna kommer all gran
att vara borta om c:a 10 år. Vi närmade oss nu de kärnfrågor som många i
Röstånga burit på alltsedan nationalparken bildades. Jesper lämnade klara och
utförliga svar på frågor rörande Nackarpsdalen och tillgängligheten till dalen
och Odensjön. Diskussionen blev mycket konstruktiv och vi enades om att
Kulturföreningen och Nationalparken har gemensamma intressen i att underlätta
för allmänheten att besöka även den för parken så unika pärlan Odensjön. En
konkret plan över hur bägge intressenter skulle kunna bidraga diskuterades. Det
var många som fick sina frågor besvarade under den fortsatta diskussionen vid
kaffet och Åsa och Jesper lämnade en riktigt nöjd skara efter sig i den sena
kvällningen.
|